Se dej ej tillbaka på Rom!

Guds folk har alltid varit ett folk med tendens att sej tillbaka.  De såg sej tillbaka, när Gud genom Mose hade befriat dem från slaveriet i Egypten, (symboliserande syndens slaveri). De såg sej tillbaka, när Gud genom Jesus, kom för att, "…. sluta ett nytt förbund med Israels hus och med Juda hus; Icke ett sådant förbund som det jag slöt med deras fäder på den dag, då jag tog dem vid handen till att föra dem ut ur Egyptens land - , Jer. 31:31-32, de såg sej tillbaka på dödens ämbete, trots att Jesus hade kommit för att genom blodet på sitt kors, försona allt med sig, Kol. 1:20, och ge dem Andens ämbete, "Ja, en sådan översvinnlig härlighet har detta ämbete, att vad som förr hade härlighet här visar sig vara utan all härlighet." 2Kor. kap. 3.

Gud vill lära oss att inte se oss tillbaka, Jesu ord;

"Ingen som ser sej tillbaka, sedan han satt sin hand till plogen, är skickad för Guds rike.", Luk. 9:62. Gud vill lära oss att se framåt och uppåt och såsom Abraham, "…. vänta på staden med de fasta grundvalarna, vars byggmästare och skapare är Gud." Hebr. 11:10.

I vår tid ser sej en stor del av den protestantiska kristenheten tillbaka på Rom, staden vars andliga mörker och död spred sej över Europa under den av Johannes profeterade tiden, (Upp. kap. 13) tiden vi kallar de mörka århundradena. Staden som  är säte för den stora skökan och vars välde Gud befriade sitt folk ifrån genom Reformationen, genom Andens svärd, Guds Ord genom reformatorernas mun.

Att se sej tillbaka på något som Gud tidigare har befriat sitt folk ifrån, det är mycket allvarligt, det är att ringakta de reformatorer som fick ge sina liv för att vi fritt skulle få dela Guds Ord, det är även långt allvarligare än så, det är att ringakta Guds befrielse, att inte ta den på allvar.

Jerusalem är staden som Guds folk länge har tillräknat ett andligt värde och länge har sett sej tillbaka på, trots att Jesus har dömt den och nu kallar den ett andligt Sodom. Men, … under de senaste ca. 50 åren har emellertid något hänt inom den protestantiska kristenheten, Rom har kommit att bli ännu en stad, som Guds folk mer och mer tillräknar ett andligt värde, som Guds folk mer och mer ser sej tillbaka på, trots att Rom är en stad som Jesus har dömt och vars dom kommer att fullbordas i slutet av den nuvarande tidsåldern. (Jerusalems dom kom som avslutning av den förra, lagens tidsålder), och trots att Rom är staden som, ”den stor skökan” tronar på.

Johannes profeterade om Guds dom över Rom.

 "Kom hit, så skall jag visa dig, huru den stora skökan får sin dom, hon som tronar vid stora vatten, hon som jordens konungar hava bedrivit otukt med och av vilkens otukts vin jordens inbyggare hava druckit sig druckna." Upp. 17:1-2.

"Och kvinnan, som du har sett, är den stora staden, som har konungsligt välde över jordens konungar." Upp. 17:18

Ingen jordisk stad, Jerusalem och Rom inräknat, har någon som helst andlig betydelse i det Nya Förbundet. Jesu ord kan inte bli tydligare; "Mitt rike är icke av denna världen."

”Jesus sade till henne: Tro mig, kvinna, den tid kommer, då det varken är på detta berg eller i Jerusalem, som I skolen tillbedja Fadern.”

Och Paulus ord; "Om I alltså ären uppståndna med Kristus, så söken det som är därovan, där varest Kristus är och sitter på Guds högra sida."  

Låt oss inte se oss tillbaka, genom att vi fäster någon andlig vikt/värde vid städer som är under Guds dom, låt oss lära av Abraham, vänta på Guds stad med de fasta grundvalarna. Varken det nuvarande Jerusalem eller Rom, har några fasta andliga grundvalar, den kristne som bygger på dessa städers ”andliga” grunder, bygger på lösan sand och fallet blir stort.

Paulus ord lär oss vad som gäller i det Nya Förbundet;

"Nej, I haven kommit till Sions berg och den levande Gudens stad, det himmelska Jerusalem, och till änglar i mångtusental,….."  Hebr. 12:22.

Såsom den "kristna" sionismen (och närbesläktade rörelser, den messianska rörelsen och pingströrelsen, m.fl.) är den mörka vägen tillbaka till den stad som har förkastat Messias; "Och livets furste dräpten I, …"  och som ännu idag inte har ångrat och bekänt sin missgärning/synd, "… den stora staden, som andligen talat heter Sodom och Egypten, den stad, där också deras Herre blev korsfäst." Upp.11:8, ….. så är den ekumeniska och den karismatiska rörelsen, (m.fl. rörelser), den mörka vägen tillbaka till den stad som;  "… den stora skökan tronar på…", det är staden på sju berg, Rom, som andligen talat heter; "Det stora Babylon", som har utgjutit, "…. de heligas blod och Jesu vittnens blod." Upp. kap.17, och som ännu idag inte har ångrat och bekänt sin missgärning/synd.

"Ve världen för förförelsers skull! Förförelser måste ju komma; men ve den människa, genom vilken förförelsen kommer!" Matt.18:7

"Men när detta begynner ske, då mån I resa eder upp och upplyfta edra huvuden, ty då nalkas eder förlossning." Luk. 21:28