Paulus, hedningarnas apostel?

Varför sätter jag frågetecken efter rubriken? Paulus sade ju själv att han var en hedningarnas apostel. Därför att sanningen om vilket folk Paulus var kallad att förkunna evangelium för, har gått förlorad för oss idag. Paulus var inte kallad att verka bland vilka hedningar som helst. Till skillnad från de övriga apostlarna, så hade Paulus en speciell kallelse, han var kallad att verka bland ett speciellt folk, han var kallad att verka bland utvalda hedningar, han var kallad att verka bland samma folk som Petrus skrev brev till;

"Petrus, Jesu Kristi apostel, hälsar de utvalda främlingar, som bo kringspridda i Pontus, Galatien, Kappadocien, provinsen Asien och Bitynien, utvalda enligt Guds, Faderns försyn, ….." 1Petr. 1:1.

När Paulus i Rom. 11:11 säger;

"….. genom deras fall har frälsningen kommit till hedningarna, …. ", då tar vi för givet att han talar om hedningarna i allmänhet. Men det gör inte Paulus, han talar om utvalda hedningar i synnerhet. Han talar om ett folk som inte är hedningar efter köttet, som inte är födda hedningar, men som hade blivit hedningar i andlig bemärkelse.

När Israels hus blev fördrivet bort från Herrens ansikte, (2Kon. 17) till fångenskap i Assyrien, då upphörde de att vara i förbund med Herren sin Gud. De upphörde dock inte att vara Abrahams naturliga säd, de var fortfarande den säd som Herren hade lovat Abraham, en säd som skulle bli så talrik att den inte skulle gå att räkna.

Men, ….. när Israels hus blev bortkastat från Herrens ansikte på 700-talet före Kristus, då blev de hedningar i andlig bemärkelse, då blev de hedningar inför Herren och inför det folk som ännu var kvar i Guds förbund, Juda hus, då blev de jämställda med alla övriga hednafolk.

Därför, …. när Paulus i v.11 skriver att genom judafolkets fall,

"…. har frälsningen kommit till hedningarna", då syftar han på Israels hus som då var hedniskt till sitt väsen, innan de genom Paulus förkunnelse tog emot frälsningen i Jesus Kristus. Vi kan inte förstå detta Guds under, om inte den Helige Ande öppnar vårt sinne till att se, ty traditionens läror har nu, som på Jesu tid, gjort Guds Ord om intet. Detta under hade Jesus förutsagt i liknelseform i liknelsen om den förlorade sonen i Luk. 15, där den yngre sonen är de förlorade fåren av Israels hus och den äldre sonen är den hemmavarande, Juda hus.

När Paulus talar om hedningarna i Romarbrevet, så är det först och främst Israels hus han talar om och till. Låt oss se på några ord i Romarbrevet, så förstår vi att det inte är ”vanliga” hedningar Paulus talar om, utan han talar om speciella hedningar, de förlorade fåren av Israels hus.

"Ty fastän de hade lärt känna Gud, prisade och tackade de honom dock icke såsom Gud, …." 1:21.

Lägg märke till att de verkliga hedningarna hade aldrig lärt känna Gud, vilket Israels hus hade gjort innan de blev bortkastade från Herrens ansikte.

"Ock eftersom de icke hade aktat det något värt att taga vara på sin kunslap om Gud, …." 1:28.

Samma här, de verkliga hedningarna hade ingen kunskap om Gud och kunde därför inte taga vara på den. Men Israels hus hade kunskap om Gud, som de inte hade tagit vara på.

"Och fastän de väl veta, vad Gud har stadgat såsom rätt, att nämligen de som handla så förtjäna döden, …." 1:32.

De verkliga hedningarna visste inte om vad Gud hade stadgat, Guds lag, men Israels hus visste, de hade fått Guds stadgar/lag genom Mose.

Vad har det för betydelse vilka hedningar Paulus var kallad till? Om vi, såsom Israels barn, är nöjda med att få se Herrens gärningar, då har det ingen betydelse. Men om vi har en andlig längtan, att såsom Mose, få se Herrens vägar, Ps. 103:7, då har det stor betydelse. Då måste vi först förstå att Gud har en plan efter vilken han verkar för att uppfylla sitt oändligt stora löfte till Abraham;

"…. och i dig skola alla släkter på jorden varda välsignade." 1 Mos. 12:3.

I den planen är Israels hus Guds tjänare i den nuvarande tiden, ty det är Israels hus som har burit Guds rikes frukt, därigenom att de har spridit Evangeliet ut över jorden.

"Och han sade till mig: Du är min tjänare, Israel, genom vilken jag vill förhärliga mig." Jes. 49:3.

Jesus sade; "Jag är icke utsänd till andra än till de förlorade fåren av Israels hus." Matt. 15:24. Till dessa förlorade får, som hade blivit hedningar i sin förskingring, var Paulus, "…. ett utvalt redskap", till att återföra dem till Herrens hjord. Han var Herrens tjänare till att fullborda Herrens löfte genom profeten Jeremia;

”Hören Herrens ord, I hednafolk, och förkunnen det i havsländerna i fjärran; sägen: Han som förskingrade Israel skall ock församla det och bevara det såsom en herde sin hjord.”

Jer. 31:10.