Verdidebatt

"Dödsrikets portar"

Jesus sade till Petrus, ”…. och på denna klippa skall jag bygga min församling, och dödsrikets portar skola icke bliva henne övermäktiga.” Matt. 16:18

Dette er en kommentar. Den gir uttrykk for skribentens analyser og meninger.

Har vi förstått vilket oerhört stort och allomfattande löfte det är som Jesus i detta ord sade till Petrus om församlingen? Nej, det har vi inte, ty de kristna traditionslärorna har förmörkat vår andliga syn så att vi inte ser den ofattbara storheten i Guds frälsningsplan genom Jesus Kristus. Den organiserade kristna församlingen tror och förkunnar, att såsom människan är (Guds barn eller världens barn) när hon lämnar detta jordelivet, så är det fixerat för evigheten. Guds barn i en evig salighet i Abrahams sköte, världens barn i en evig pina såsom den rike mannen i Jesu liknelse i Luk. 16:19-31. Detta är en mycket, mycket naiv och obiblisk lära. Den är på samma nivå som om en 3-årig son säger sig förstå sin pappas nobelpris i medicin, kemi eller fysik.

Paulus förstod detta när han sade, "Ja, åt mig, den ringaste bland alla heliga, blev den nåden given att för hedningarna förkunna evangelium om Kristi outrannsakliga rikedom." Ef. 3:8.

Guds frälsningsplan i Jesus Kristus är så stor att den för oss jordebundna varelser är outrannsaklig. Astronomer använder enorma instrument för att utforska universum, men likväl är det ingen som kan utforska universums ofattbara storhet. Här, på jorden, som är att likna vid ett gruskorn i universum, sitter människor, som i Guds ögon endast är att likna vid stoft, Ps. 103:14, och förkunnar att Kristi försoningsverk är begränsat till tid och rum. Dödsrikets portar skall stängas och dem som likt den rike mannen i Luk. 16:23 befinner sig innanför dessa portar, skall där pinas i all evighet. Så har ”stoftet” på jorden utrannsakat det som Paulus säger är outrannsakligt. Rom.11:33.

Så har kyrkan gjort detsamma som den gammaltestamentliga församlingen gjorde på Jesu tid, gjort Guds Ord om intet genom sina traditioners läror, Matt. 15:6-9.

Men det skall komma en dag då vi likt Job måste bekänna; "Vem var då jag, som i oförstånd gav vishet namn av mörker? Jag ordade ju om vad jag icke begrep, om det som var mig för underbart och det jag ej kunde förstå." Job 42:3. Så skall vi en dag även nödgas bekänna och ångra att vi har förminskat och förmörkat Kristi outrannsakliga försoningsverk på korset till att endast komma en minoritet av mänskligheten till godo. "Därför tager jag det tillbaka och ångrar mig i stoft och aska." 42:6.

Jesu ord till Petrus är långt, långt mer underbara än de läror vi har blivit undervisade i vår andliga ”kindergarten”.

”…. och på denna klippa skall jag bygga min församling, och dödsrikets portar skola icke bliva henne (den) övermäktiga.”

(I den svenska övers. står det ”henne” men i den norska övers. står det ”den”. Kristi församling är inte feminin utan maskulin, ty den är Kristi kropp. Därför är det den norska övers. som här är rätt)

När Jesus sade dessa ord till Petrus så var det inget nytt löfte, det var en påminnelse om ett löfte som Herren hade givit till Abraham ca. 1800 år före Kristus.

Om vi förstår innebörden i 1Kor.15:46, "Men icke det andliga är det första, utan det naturliga; sedan kommer det andliga", så förstår vi även att Guds löfte till Abraham, är det samma i det naturliga, som Jesu löfte till församlingen i det andliga.

Först Abrahams säd i det naturliga; "Och han förde honom ut och sade: Skåda upp till himmelen och räkna stjärnorna, om du kan räkna dem. Och han sade till honom: Så skall din säd bliva." 1Mos.15:5. Sedan; "Se, här äro jag och barnen, som Gud har givit mig", Hebr 2:13, i det andliga.

Först seger över "fiendens portar" i det naturliga, sedan seger över "fiendens portar" i det andliga.

"Och Herrens ängel ropade för andra gången till Abraham från himmelen och sade; `Jag svär vid mig själv, säger Herren; Eftersom du har gjort detta och icke undanhållit mig din ende son, därför skall jag rikligen välsigna dig och göra din säd talrik såsom stjärnorna på himmelen och såsom sanden på havets strand; och din säd skall intaga sina fienders portar." 1Mos 22:15-17.

"Detta är Jesu Kristi, Davids sons, Abrahams sons, släkttavla." Matt 1:1. Israel, under konung David, intog Israels fienders portar, icke en gång led de nederlag. Hade fienden tagit fångar, så befriades de genom David och hans män; "Ingen saknades, varken liten eller stor, ingens son och ingens dotter..." 1Sam. 30:19. Så befriade David dem, förebildligt, ut ur "dödsriket". Kan du nu se mer av hur stort och underbart löftet är? Gud sade ju till Abraham;

"....... Eftersom du har gjort detta och icke undanhållit mig din ende son, därför ........ din säd skall intaga sina fienders portar."

Gud är trofast sitt löfte till Abraham. Ända in i vår tid har Abrahams, Isaks och Jakobs säd varit de folk på jorden, som har intagit sina fienders portar, (besegrat sina fiender) Av Jakobs säd (söner) är Efraim och Manasse de två främsta, det är Storbritannien och USA. Det var tack vare dessa två brodersnationer som många länder blev befriade från nazismens välde under 2:a världskriget.

Såsom Abrahams säd i det naturliga, fick intaga sina fienders portar, därför att Abraham ej hade undanhållit sin ende son, så skall Jesu Kristi säd, församlingen, i det andliga, intaga sina fienders portar, därför att Gud ej har undanhållit sin ende son, utan utgivit honom till ett offer för världens synder;  "Därigenom har Guds kärlek blivit uppenbarad bland oss, att Gud har sänt sin enfödde son i världen, för att vi skola leva genom honom." 1 Joh 4:9.

Såsom David intog alla Israels fienders portar, (besegrade sina fiender), så skall Kristus, Kristi kropp fullbordad, intaga fiendens portar. Ingen fiendeport "skall kunna stå den emot."

"Ty han måste regera till dess han har lagt alla sina fiender under sina fötter. Sist bland hans fiender bliver ock döden berövad all sin makt..." 1Kor. 15:25-26.

Käre läsare, kan du nu se, att när döden har blivit berövad all sin makt, då har även dödsrikets portar fallit och de som där höllos i fångenskap blivit befriade,  ty såsom Herren gav sitt löfte till Abraham, "….. och din säd skall intaga sina fienders portar." så har Jesus givit sitt löfte till församlingen, som är hans kropp;

Såsom Abrahams naturliga säd har blivit välsignade genom Abrahams utgivande av sin ende son, Isak, så har och skall Jesu Kristi andliga säd blivit, och skall än mer bliva, välsignade därför att Gud icke har undanhållit sin ende son, Jesus.

Därför att Jesu löfte står kvar, skall det komma en dag när Jesu profetia om sin församling går i uppfyllelse. Vilken underbar dag det skall bli!

"..... och dödsrikets portar skola icke kunna stå den (församlingen) emot", ….. ”till dess han har lagt alla sina fiender under sina fötter.”

Les mer om mer disse temaene:

Vårt Land anbefaler

1

1

1

Annonse
Annonse

Les dagens papirutgave

e-avisen

Mer fra: Verdidebatt